pålägg
min våg sade mig i morse att jag har gått ner till 82.5 kg på några dagars sunt liv, möjligtvis kan jag inte längre klassas som överviktig =/ men men.
natten har vigts åt resident evil 4, jag satt och skakade hela kvällen och när jag väl gick till sängs var jag för rädd för att sova. jag HATAR spanska bönder med aggressionsproblem. hatar.... och älskar dem :D
det blev ingen picknick som planerat idag, vädret var lite oinspirerande. mañana?
VAD FAN GÖR VI HÄR NÄR LIVET ÄR DÄR?!
natten har vigts åt resident evil 4, jag satt och skakade hela kvällen och när jag väl gick till sängs var jag för rädd för att sova. jag HATAR spanska bönder med aggressionsproblem. hatar.... och älskar dem :D
det blev ingen picknick som planerat idag, vädret var lite oinspirerande. mañana?
VAD FAN GÖR VI HÄR NÄR LIVET ÄR DÄR?!
När jag eller andra kommer till folk och säger "Jag tror jag har Asperger syndrom" så reagerar folk med att rynka på pannan och säga, "Nej, men det har du väl inte? Det är väl inget fel på dig?" Och om jag inte vore 23 år skulle de tillägga "lille vän" på slutet. Nej, det är väl egentligen inget större fel på mig. Alla människor har ju något som fattas dem, någon gång. (Jag tycker alltid att det är något som fattas mig, men det är en annan sak som jag inte går in på nu.)
Det är väl därför på sin plats att förklara att jag tycker att det är ballt att ha Asperger. Jag vet ungefär vad som fattas mig (förutom stereo, dator mm) och det trevliga är att Asperger passar osannolikt väl in på det. Det är som att min bil är sönder, och det är en udda bil som ingen förstår sig på, men så kommer jag till Bilverkstaden Asperger där de vet precis vad som är fel på min bil. Då blir jag ju naturligtvis mycket glad. Nu vet jag vad som är fel på min bil, nu återstår bara att fixa det.
Sen kommer förstås själva reparerandet av bilen. Och det är ju inte så lätt, men det är klart bättre än att inte veta som är fel. Jag går till en psykiater (som inte tror jag har Asperger) och så går jag också till Aspergerföreningens möten, och båda är väldigt nyttiga för mig att gå till. Hos Aspergarna får jag tips om hur min konstiga Aspergerbil kan trimmas, och hos psykiatern lär jag mig lite om de depressioner som jag försöker hålla stångna.
Kommentarer
Trackback