och nästan tyst

i'm back ^^

nej men, allvar, jag är faktiskt hemma igen. det känns bra. eller... inte riktigt bra, ännu. emilia vill inte träffa mig. än. hon vill låta mig lida ett tag till. well, jag kan inte klandra henne. hon är en elak jävel trots allt, det är väl därför vi passar så bra ihop. men men. snart får hon ändå stå ut med sin numera officiellt överviktiga beundrare (84 kg, DET DU!), och då kommer allt vara perfekt.

well, österrike den här gången var ungefär som vanligt. alltid trevligt att åka, god mat, trevligt folk och sådär. enda saken som skilde sig lite var att min bror, jonas, bröt handen första dagen. det var lite synd, men, han har varit en så otroligt irriterande människa hela tiden sedan dess så jag har lite svårt att känna sympati för honom nu. jag är en jävel på snowboard nu, förresten.

netsky har förvaltat förtroendet med bloggen på ett föredömligt sätt, jag förstår wow lite bättre nu. underbart. TACK MANNEN :D

anyway, det är skönt att vara hemma igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback