anderchick

att blogga har blivit alldagligt.

när jag började blogga var jag jävligt unik med det, en visionär pionjär, el gato loco. nu är bloggen var mans egendom. när de traditionella medierna rapporterar om att de populäraste bloggarna alla är fjortonårs-modebloggar står det ganska klart att ett en gång lovande indiefenomen nu har lidit svenssondöden. och eftersom jag är så jävla elitistisk kan jag inte hålla på med något så alldagligt som att blogga. såvida jag inte vill. för då är det indie.

för att citera netsky: hela livet är bara en stor jävla kukmätartävling. och att blogga ger inte längre några kukpoäng.

det gör däremot att jobba på posten.